Stärkt krisberedskap i hälso- och sjukvården
Officiell titel: Hälso- och sjukvårdens beredskap
Riksdagen har beslutat om nya regler för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap inför kriser och krig. Kommuner och regioner får ett tydligare ansvar vid katastroftillstånd och åläggs att lagerhålla sjukvårdsprodukter.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Beslutet förtydligar kommuners och regioners skyldigheter att planera för svåra förhållanden och hjälpa varandra när resurserna inte räcker till vid katastrofer. Vid allvarliga kriser och höjd beredskap kan vårdskyldigheten begränsas till insatser som är nödvändiga för liv och hälsa. Kommuner och regioner måste även lagerhålla sjukvårdsprodukter. De flesta reglerna träder i kraft den 1 januari 2026, medan kravet på lagerhållning börjar gälla den 1 januari 2027.
Vad striden gällde
Lagförslaget antogs i bred enighet, men SD reserverade sig och krävde att regeringen även inrättar särskilda nationella beredskapssjukhus. S, V och MP stödde propositionen men betonade i särskilda yttranden att en välfinansierad och fungerande vård i fredstid är avgörande för krisberedskapen.
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Voteringen
19 november 20252. Nationella beredskapssjukhus
Riksdagen avslår motion 2024/25:3448 av Jessica Stegrud m.fl. (SD).
Beslutspunkter
- 1
Regeringens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap, 2. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659), 3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:167 punkterna 1-3.
acklamationutskottet
- 2
Nationella beredskapssjukhus
Riksdagen avslår motion 2024/25:3448 av Jessica Stegrud m.fl. (SD).
utskottet
Reservation: SD
Debatten i kammaren
25 anförandenHämtar anföranden…