Nya regler för mediefrihet och medieägande
Officiell titel: Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning
Riksdagen har röstat ja till en ny lag som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning i Sverige. Syftet är att värna mediemångfald, skydda journalister och säkerställa redaktionellt oberoende.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Mediemyndigheten får i uppdrag att utöva tillsyn, hantera en databas över medieägande och granska företagskoncentrationer på mediemarknaden. Medieföretag blir skyldiga att lämna information om ägande och kontaktuppgifter, och offentliga aktörer ska redovisa utgifter för statliga annonser. Lagen träder i kraft den 1 januari 2026, med vissa delar som börjar gälla den 8 maj 2027.
Vad striden gällde
SD ville begränsa Mediemyndighetens mandat och minska regelbördan för små medier, samt uttryckligen slå fast svenska grundlagars företräde framför EU-rätten. Övriga partier (S, M, C, V, KD, L, MP) röstade för lagförslaget och avslog SD:s motioner.
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Voteringen
12 november 20252. Lagstiftningens framtida utformning
Riksdagen avslår motion 2025/26:213 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Beslutspunkter
- 1
Regeringens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning, 2. lag om ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:197 punkterna 1 och 2.
acklamationutskottet
- 2
Lagstiftningens framtida utformning
Riksdagen avslår motion 2025/26:213 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
utskottet
Reservation: SD
- 3
Tillsyn och administrativ börda
Riksdagen avslår motion 2025/26:213 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4.
acklamationutskottet
Debatten i kammaren
4 anförandenHämtar anföranden…