Nya dataregler och ansiktsigenkänning för Kriminalvården
Officiell titel: En modern lagstiftning för Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling
Riksdagen har beslutat om nya regler för Kriminalvårdens behandling av personuppgifter. Ändringarna ger myndigheten utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning och behandla data för att öka säkerheten.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Beslutet innebär att Kriminalvården får ta foton för ansiktsigenkänning av personer som avtjänar fängelsestraff eller bär fotboja, samt föra in fler personer i sitt säkerhetsregister för att exempelvis kunna hålla isär gängmedlemmar. Myndigheter som Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ges direktåtkomst till vissa uppgifter för brottsbekämpning, samtidigt som tydliga lagregler införs för hur länge uppgifter får sparas. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2026.
Vad striden gällde
Ärendet var i huvudsak okontroversiellt.
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Beslut utan votering
Kammaren avgjorde ärendet med acklamation – ingen ledamot begärde votering. Det betyder oftast att utskottets förslag antogs utan att något parti reserverade sig.
Beslutspunkter
- 1
En modern lagstiftning för Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område med den ändringen att ordet ”En” ska införas i 6 kap. 1 § andra stycket före ”sanktionsavgift”, 2. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 3. lag om ändring i kriminalvårdsdatalagen (2018:1235), 4. lag om ändring i lagen (2025:000) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:48 punkterna 1-4.
acklamationutskottet