Ökad insyn i e-legitimationer vid brottsutredningar
Officiell titel: Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag
Brottsbekämpande myndigheter ska kunna hämta information om användning av e-legitimation direkt från utfärdande företag. Riksdagen har sagt ja till regeringens lagförslag.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Från och med den 1 maj 2026 blir e-legitimationsföretag skyldiga att lämna uppgifter om personers legitimering mot banker och finansiella företag till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Skatteverket. Samtidigt utökas uppgiftsskyldigheten för företag som hanterar kryptotillgångar och kryptotjänster. Syftet är att ge myndigheterna bättre verktyg för att förebygga, förhindra och upptäcka allvarlig brottslighet.
Vad striden gällde
Ärendet var i huvudsak okontroversiellt.
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Beslut utan votering
Kammaren avgjorde ärendet med acklamation – ingen ledamot begärde votering. Det betyder oftast att utskottets förslag antogs utan att något parti reserverade sig.
Beslutspunkter
- 1
Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag, 2. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 3. lag om ändring i lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar, 4. lag om ändring i lagen (2024:1159) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:126 punkterna 1-4.
acklamationutskottet