Ny lagstiftning för forskningsdatabaser
Officiell titel: Långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser
Riksdagen har beslutat om en ny permanent lag som reglerar hur universitet och högskolor får bygga upp och föra forskningsdatabaser med personuppgifter. Syftet är att underlätta registerbaserad forskning samtidigt som personers integritet skyddas.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025 och ersätter den tidigare tidsbegränsade Lifegene-lagen. Universitet och högskolor med examensrätt på forskarnivå får därmed långsiktigt hantera databaser som underlag för framtida forskningsprojekt, under förutsättning att de registrerade medverkar frivilligt. Samtidigt skärps sekretesskyddet i offentlighets- och sekretesslagen för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i sådana databaser.
Vad striden gällde
Ärendet var i huvudsak okontroversiellt.
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Beslut utan votering
Kammaren avgjorde ärendet med acklamation – ingen ledamot begärde votering. Det betyder oftast att utskottets förslag antogs utan att något parti reserverade sig.
Beslutspunkter
- 1
Lagförslag om långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om vissa forskningsdatabaser, 2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 3. lag om upphävande av lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister, 4. lag om ändring i lagen (2020:421) om Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:19 punkterna 1-4.
acklamationutskottet