Anpassning av upphandlingsregler till EU-krav
Officiell titel: EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen
Riksdagen har beslutat att anpassa de svenska upphandlingslagarna efter EU:s så kallade IPI-förordning. Ändringarna ska göra det lättare att tillämpa EU-regler som syftar till att öppna upphandlingsmarknader utanför EU för europeiska företag.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Beslutet innebär att det blir tydligare att leverantörer kan begära rättslig prövning i domstol om en upphandlande myndighet bryter mot EU:s upphandlingsregler. Det klargörs även att Konkurrensverket har tillsynsansvar över att bestämmelserna i IPI-förordningen följs. Lagändringarna berör företag och upphandlande myndigheter och träder i kraft den 1 juli 2025.
Vad striden gällde
Ärendet var i huvudsak okontroversiellt.
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Beslut utan votering
Kammaren avgjorde ärendet med acklamation – ingen ledamot begärde votering. Det betyder oftast att utskottets förslag antogs utan att något parti reserverade sig.
Beslutspunkter
- 1
EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, 2. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings-sektorerna, 3. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, 4. lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:116 punkterna 1-4.
acklamationutskottet