Lättare att läsa minoritetsspråk på gymnasiet
Officiell titel: Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk
Elever på gymnasiet som tillhör en nationell minoritet ska få rätt till modersmålsundervisning i språket även utan förkunskaper. Riksdagen röstade ja till lagändringarna.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Beslutet innebär att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får samma möjligheter som grundskoleelever att läsa finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska. Tidigare krävdes goda förkunskaper i språket, men det kravet tas nu bort. Ändringarna tillämpas på gymnasieutbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2025. Samtidigt tas föråldrade regler om allmän tolk i rättegångsbalken bort från och med 1 januari 2024.
Vad striden gällde
Lagförslaget antogs enhälligt. MP reserverade sig dock med krav på att regeringen särskilt ska följa upp reformen och tidigare insatser för att stärka de nationella minoritetsspråken i skolan.
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Beslut utan votering
Kammaren avgjorde ärendet med acklamation – ingen ledamot begärde votering. Det betyder oftast att utskottets förslag antogs utan att något parti reserverade sig.
Beslutspunkter
- 1
Regeringens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i skollagen (2010:800). Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:132 punkterna 1 och 2.
acklamationutskottet
- 2
Särskilt om uppföljning av reformer
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:219 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 20.
acklamationutskottet