Frysning av tillgångar vid terrorbrott
Officiell titel: Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Riksdagen har röstat ja till en ny lag som gör det möjligt att frysa tillgångar för personer som misstänks eller har dömts för terroristbrott. Syftet är att förhindra terrorfinansiering och uppfylla internationella krav på sanktioner.
I korthet
Vad riksdagen beslutade
Från och med den 1 januari 2024 kan Åklagarmyndigheten frysa tillgångar för personer som är skäligen misstänkta eller dömda för terroristbrott, även baserat på utländska utredningar. Finansinspektionen får samtidigt rätt att tillfälligt frysa tillgångar för personer som listats av FN:s säkerhetsråd i väntan på att EU genomför sanktionerna. Den som medvetet bryter mot ett frysningsbeslut kan dömas till fängelse i upp till två år, eller fyra år om brottet är grovt.
Vad striden gällde
V ville ha ett högre beviskrav – sannolika skäl i stället för skälig misstanke – för att minska risken att oskyldiga drabbas, men röstades ner av övriga partier (S, M, SD, C, KD, L, MP).
Sammanfattningen är skriven med hjälp av AI utifrån betänkandet och voteringarna. Den är inte en officiell text – läs alltid riksdagens egen beskrivning.
Voteringen
15 november 20232. Beviskrav vid frysning av tillgångar
Riksdagen avslår motion 2023/24:89 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Beslutspunkter
- 1
Regeringens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om frysning av tillgångar, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:137 punkterna 1-3.
acklamationutskottet
- 2
Beviskrav vid frysning av tillgångar
Riksdagen avslår motion 2023/24:89 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
utskottet
Reservation: V
Debatten i kammaren
8 anförandenHämtar anföranden…